Tilling & Högerås Stör och berör - samtal om viktiga och oviktiga frågor

71. Att tolka drömmarna (Del 3)

Det blir det sista samtalet om drömmar och idag så kommer vi in på hur man kan tolka sina drömmar. Veckotidningslistorna om vad drömmar generellt betyder är ingen favorit hos Lillemor. Drömmar kräver så mycket mer än generella lösningar.Lillemor tycker om att fundera över sina drömmar. Att tolka dem blir som att ha en deckarnöt att knäcka. Den senaste handlar bland annat om Washington och en barndomsvän. 
Lisa har verkligen försökt att komma ihåg sina drömmar men hon får inte till det. Drömmarna är som bortblåsta när hon vaknar även om hon vet att hon drömmer intensivt. Har hon kanske en "teflonhjärna"?Många drömmer om att tappa tänder, bli jagade, hundar, om hus och om sex. Lite generell tolkning av detta blir det förstås. 
 

70. Är drömmar värda att uppmärksamma? (Del 2)

Samtalet om drömmar fortsätter för det finns så mycket att prata om. Drömmar - ett system där våra tankar och känslor samlar sig.Är drömmen en irrationell önskan, fruktan, insikt eller en röst från långt ifrån eller nära? Lisa ställer frågan om det kan vara så att hennes drömmande kanske är mer hennes riktiga jag än när hon är i sin verklighet? En ganska stor filosofisk fråga att gotta sig i. Lillemor berättar om olika typer av drömmar som att man kan förutsäga saker vilket har med kunskap att göra. Som exempel nämner hon Josefs (bibeln) dröm. Drömtolkning är en konst, kräver talang, massor av praktik och mycket tålamod.Så nämns också kvinnan som vill servera sin man jordgubbar och en arg Kalle Anka.

69. Alla drömmer vi! (Del 1)

Vi tar oss an våra nattliga drömmar. Ett ämne som ligger Lillemor varmt om hjärtat. Det finns mycket att prata om så vi har ett par härliga samtal i ämnet framför oss. 
Lillemor säger att det är viktigt med drömmar och att de är fyllda med mening. Vi skapar oss en värld där tid och rum inte har någonting att säga till om. Det är vi själva som är författaren. Lisa fundera på om vi fortfarande är kvar i vår hjärna när vi drömmer eller om vi ”far iväg” nånstans. Hon vill också lära sig att komma ihåg sina drömmar för just nu minns hon dem sällan. Vi behöver lära oss att förstå symbolspråket. Förstår man det språket så kan vi börja få meddelande till oss själva. Det finns tre olika slags symboler att jobba med; den konventionella symbolen, den tillfälliga symbolen och den universella symbolen. Lillemor är kunskapen personifierad i ämnet medan Lisa behöver tid och förklaringar för att komma in i drömvärlden. ”Drömmar som inte tolkats är som brev som inte öppnats”

68. Ångest!

Lisa och Lillemor hade tänkt prata om ett lite lättare ämne men si, det gick inte för de fastnade bägge för att prata om ångest.
Lillemor tycker att vi till vardags borde använda orden ängslig och orolig istället för ångest. Ångest har blivit ett modeord. Hon poängterar också att ångest inte är farligt och det är ingen sjukdom. Den berättar bara att vi behöver "ta hand om den" för den berättar att något är fel. 
Lisa kommer till insikt att ångest består av två delar att "ta hand om" nämligen symtom och orsak. Hon leker med tanken att om man säger ett ord och lägger till ordet ångest efteråt så finns det ångest i det mesta. 
Sen har vi det där med citronen.... 

67. Behövs ritualer?

Sakrament, riter, ritualer och mysterier. Vad är vad? Varför är de viktiga för oss?  Dop, vigsel och begravning är övergångsriter – en övergång till något annat. 
Lisa undrar varför man väljer att använda ritualerna, som finns i kyrkan, om man inte är troende. Hon är lite ivrig på den frågan medan Lillemor först vill funderar över om vi behöver våra riter och symboler för att ana något som vi inte kan begripa. De här riterna är mycket kraftfullare än att det bara är en lite gullig stund i livet och när vi hamnar i kris så behöver vi trygghet och tröst i ritualerna. 
Lisa har lite svårt att greppa Lillemors förklaring om vad man behöver riten till. 
Lillemor läser just nu en bok av Jon Fosse, 2023 års nobelpristagare, och delger oss hans tankar om ”dårskapen” dopet. 

66. Dags att begära skilsmässa

Skilsmässostatistiken berättar att nuförtiden är det 60-åringar som skiljer sig som aldrig förr. En anledning kan vara att vårt sätt att se på åldrandet har förändrats. Det kan också handla om olika värdegrunder och att man vill olika saker i livet. 
Lisa undrar när man ska skilja sig och om det är smittsamt med skilsmässor. Går det att reparera ett förhållande när man väl börjat fundera över skilsmässa?
Lillemor säger att det är ju en kris man hamnar i vid en skilsmässa, samtidigt som man växer och lär sig en massa saker om sig själv och om att klara av att möta svåra saker.Lillemor har också en speciell tanke som hon vill dryfta med Lisa. Så dyker det, enligt Lillemor, fåniga ordet livspusslet upp och sen behövs det inga fler psykologiska kokböcker.
Lisa och Lillemors syn på reservutgången är lite olika. Är den en flyktväg eller en möjlighet som skapar utrymme i relationen?

65. Lisa nyfiken på Lillemors psykoterapi

Idag är det dags för Lisa att fråga Lillemor om hennes jobb som  legitimerad psykoterapeut. Det blir frågor om val av yrke, terapirummet, framsteg, motgångar, insikter, rädsla och vilka som är lämpade att gå i terapi.
Lisa frågar och Lillemor svarar utifrån sina erfarenheter och hon berättar också om en insiktsterapi som hon jobbade med för många år sen. 

64. Att trösta och att bli tröstad

Samtalet handlar om att ge och ta emot den omätbara trösten.Fd biskop Martin Lönnebo har sagt; att trösta är människors kanske viktigaste uppgift.
Lillemor säger att närvaro, empati och tystnad är viktigt i tröstandet. I det har vi alla ett uppdrag. Hur förhåller vi oss till det vi har varit med om, till själva lidandet? Man behöver ta rätt på det man är med om själv. Hon undrar om man verkligen vill bli tyckt synd om? Lillemor berättar också om ett viktigt samtal med sin far. 
Lisa undrar om det går att trösta sig själv? Hon funderar över att det å ena sida kan vara destruktivt och å andra sidan läkande. Att inte ha så mycket självömkan och att våga bjuda in till att säga att jag har behov av tröst.  
"Vem ska trösta knyttet med att säga som det är?"
Och så var det ordet hugsvalelse. Eller var ordet hussvala? 

63. När kriget kommer

Det pratas mycket om krig på olika sätt just nu. ÖB har uttalat sig, vår ansökan om Nato är fortsatt på tapeten och debattprogram på TV och radio. Lillemor blir upprörd över att hon tycker det fattas något i debatten. Absolut bra att preppa med faktiska prylar och se om sitt hus men vad händer med oss som människor om vi inte förbereder oss mentalt för ett kommande krig? Hur blir vi mot varandra? Vad gör vi med vår panik och oro? Lisa har just nu ingen större tilltro till vårt lands befolkning vad det gäller att klara av ett angrepp rent samarbetsmässigt. Vi har ingen större beredskap på den punkten eftersom vi inte varit i krig sen långt tillbaka. Vår första tanke är; hur ska jag göra nu för att JAG ska klara mig? 
Och låt barnen få slippa information om det som de inte behöver veta. 
(Ljudkvalitén kan vara lite knackig på sina ställen i det här avsnittet. Ber om ursäkt för det!) 
 

62. Det var en gång .....

Moderna sagor för barn innehåller ofta information och ska roa. Där saknas möjligheten för barn att få använda sin kreativa fantasi. Fantasin som lockas fram av de gamla folksagorna.Vi vet alla hur tjatigt vi som vuxna tycker det är att läsa en saga om och om igen, men för barnet är det viktigt att få jobba med det som de fantiserar om och associerar till i sin egen verklighet. Lillemor säger att sagor inte ger totalt svar men de kan ge hintar om vad som skulle vara bra att göra i sitt eget liv. "Det var en gång", "För tusen år sen" och "För länge sen långt bort" blir som magiska formler för barn att gå in i fantasins värld. Berättelserna ger tillgång till deras egna känslor. Lisa blir påtagligt besvärad över Lillemors tolkningar av Rödluvan och Vargen. Hon vill ha kvar sin barndoms känsla för berättelsen.